Så här vill ministern få bukt med problemet
Mycket kraft och resurser läggs på narkotikamissbruk, för att närma sig nollvisionen landskapsregeringen har satt upp.
– Det blir naturligt ett stort fokus på narkotikamissbruk eftersom det handlar om unga människor och ett väldigt snabbt förlopp.
–Samtidigt är alkoholmissbruk egentligen ett mer omfattande problem. Men det är på ett sätt socialt accepterat i vår kultur.
Hon menar att alla sorters missbruk hänger ihop. Droger, alkohol, narkotika och även spelmissbruk.
– Det är ingen som börjar röka hasch utan att ha rökt cigaretter först. Och de flesta som testar narkotika första gången gör det inte på nyktert huvud.
Vill bygga elevvårdshus
Det förebyggande arbetet riktar sig till stora delar till barn och unga, bland annat genom SANT-undervisning i grundskolan. En ny större satsning som landskapsregeringen diskuterar är ett elevvårdshus. Det skulle vara gemensamt för alla skolor på gymnasialstadiet, med hälsovårdare, kuratorer, psykologer och läkare.
– Och ingen skulle veta varför du går dit, säger Katrin Sjögren.
Dessutom ska en till barn- och ungdomspsykiater rekryteras till ÅHS. Under året kommer även ett hälsopolitiskt program att tas fram, basen är den alkoholskadeförebyggande planen för ÅHS.
Hufvudstadsbladet rapporterade nyligen om att företagshälsovården kritiseras av revisionsverket för sitt förebyggande arbete, särskilt vad gäller alkohol.
– Företagshälsovården spelar en viktig roll, det borde vara en naturlig sak att fråga hur stor alkoholkonsumtion någon har.
Policy ett gott exempel
Det satsas även på information i olika former, foldrar och hemsidan drogfri.ax bland annat.
Information om alkohol, har det någon verkan när alla ändå dricker?
– Det är väldigt viktigt att få reda på vart man kan vända sig om man har bekymmer, eller om föräldrarna har alkoholproblem till exempel. Och att förmedla att det inte är okej för minderåriga att dricka är också viktigt.
– Men när det gäller vuxnas drickande handlar det om att få stora attitydförändringar till stånd. Det kräver ett mer omfattande arbete.
De offentliga arbetsplatserna har gått in för att följa en alkohol- och drogpolicy, vilket bland annat innebär diskussioner om alkohol.
– Landskapet ska föregå med gott exempel och det är viktigt att få upp frågan på agendan.
Steg två: en socialjour
Den åländska barnskydds-jouren har funnits i lite mer än fyra månader och hittills fått ett flertal samtal. Katrin Sjögren säger att hon ska arbeta för att barnjouren utvecklas till en socialjour, dit även vuxna med olika typer av problem kan ringa alla tider på dygnet.
Katrin Sjögren har stor hjälp i sitt alkoholpolitiska arbete av en referensgrupp bestående av personer från psykiatrin, polisen, vården, socialförvaltningen, missbrukarvården och tullen. Fältarna och kriminalvårdsföreningen finns också representerade.
– Polisen och tullen gör ett otroligt jobb, men de kan inte alltid gå ut och berätta om vad de gör. Den tredje sektorn, föreningarna, gör också ett stort arbete.
Vårdsatsningar under året handlar mycket om narkotikabruk, men ett stort fokus sätts också på eftervård. De som kommer ut från behandlingshem eller fängelse ska få hjälp att komma tillbaka till samhället. Satsningar görs även på anhörigstöd.
Aldrig inför barnen
I sitt arbetsliv innan ministerposten har Katrin Sjögren haft gott om möjligheter att se alkoholens effekter.
– Jag har arbetat som sjuksköterska hela livet, jag har sett allt. Återupplivningar efter överdoser, abstinenskramper och så vidare. Det handlar om fruk
tansvärda konsekvenser, för både missbrukaren och de anhöriga.
Är det känsligt att ta upp vår alkoholkultur till diskussion?
– Visst väcker det känslor, det kan nykterister vittna om som kan bli fullständigt ifrågasatta. Jag tycker inte att jag har några problem att prata om alkohol, men samtidigt får det inte bli skenheligt.
Hur är dina egna alkoholvanor?
– Jag skulle säga att jag har ett ganska okomplicerat förhållande till alkohol. Jag dricker gärna ett glas vin till maten på helgen, men det blir inte varje helg.
– Och det skulle aldrig falla mig in att visa mig påverkad inför mina barn. Jag har en 16-åring, en 11-åring och en 4-åring. 16-åringen får inte smaka på alkohol.
Att ta ett nyktert år kommer på tal, vilket Danne Sundman initierade inför 2009 och som några andra lagtingsledamöter tagit efter.
– Jag tyckte att det var bra sagt av Carina Aaltonen under drogdebatten: att det blir en stor grej när en karl säger det. För kvinnor är det odramatiskt och självklart när man är gravid och ammar. I mitt vuxna liv har jag haft ungefär sex helnyktra år, utan problem.
erika.elfsberg@alandstidningen.ax
Oljeläckage vid landskapshamnen
I morse upptäcktes ett oljeläckage av dieselolja vid landskapets hamn i Möckelö. Utsläppet anmäldes till ÅMHM och saneringsåtgärder inleddes omedelbart. Det uppger landskapsregeringen i ett pressmeddelande.Livet tillsammans med en alkoholist
Alkoholen bryter inte bara ner alkoholisten. Även familjemedlemmarna drabbas hårt, alkoholistens partner, barn och föräldrar.Carina levde en stor del av sitt liv med en alkoholist och inte ens efter uppbrottet är hon fri från medberoendet.
Gruppen ger dem styrka att sluta dricka
Jag heter ... och är alkoholist.Alla berättar sin historia i tur och ordning – om fester som aldrig tar slut, att supa ensam och om återfall. Men också om en gemenskap som till slut gav dem möjlighet att lämna missbruket.
Ålandstidningen har suttit med på ett AA-möte.
De vill ändra vår alkoholkultur
Jennie Elevall och Caroline Wiman sprudlar av idéer om fester och kreativa möten. De har även tankar om hur samhället kunde förändras till något där umgänge inte behöver handla om att dricka sig redlös.
Beroendet av taxfreen minskar
Ålands ekonomiska beroende av taxfreen på färjorna har minskat kraftigt, på tio år har sjöfarten gått från 40 procent av BNP till 26. Andra branscher har tagit vid när passagerarfartyg flaggat ut.– Det är sunt för den åländska ekonomin, säger Åsubs utrednings-chef Katarina Fellman.
Åland är ett vinland
Alko i Mariehamn är en utpräglad vinbutik, jämfört med Alko-butikerna i resten av Finland.Butikschefen Jens Polviander tror att det inte bara beror på färjorna, ålänningarna är ett vindrickande folk.
Polisen storsatsar för att motverka fylleriet
Åland har fler blåskontroller per år än i Finland och Sverige. Det är en medveten satsning av polisen. De arbetar också med att förebygga fylleribrott genom att finnas utanför krogarna.Men de jobbar i motvind.
De flesta våldsbrott begås i berusat tillstånd
Över 60 procent av brottmålen i tingsrätten har koppling till alkohol. Tingsrättsdomare Gustaf Nymalm undrar över vad han skulle göra om dagarna om spriten inte fanns.Allt fler kvinnor söker vård för alkoholism
En typisk alkoholist är inte en utslagen person, det är människor med vanliga liv och jobb. Missbrukarvårdens klienter med alkoholproblem ökar år för år, inte minst blir kvinnorna fler.– Behandlingen bygger på frivillighet och vi dömer ingen, säger Bitte Wahlsten som är verksamhetsansvarig (på bilden tillsammans med Jatta Erämätsä).
Han slutade dricka och fick ett nytt liv
Han dök upp berusad i de mest opassande sammanhang. Till slut insåg ”Bernt” att drickandet var ohållbart och tog kontakt med Anonyma alkoholister. Varje vecka deltar han på AA-möten. Det har gått 12 nyktra år.Fulla patienter är vardagsmat på akuten
Läkarna och sjuksköterskorna på akuten får se mycket mer fylla än de skulle önska. Berusade personer som ramlat, blivit misshandlade, har akuta leverskador eller är alkoholförgiftade kommer till akuten varje dag.– Vi borde inte vara en tillnyktringsenhet, utbrister sjukskötaren Inger Mörn, lätt uppgivet.





















