Han slutade dricka och fick ett nytt liv
ALKOHOL ”Bernt” har varit nykter alkoholist i 12 år. Men tiden har ingen betydelse enligt honom.
– Det gäller bara i dag, jag tar fortfarande 24 timmar åt gången. Det är något man får fortsätta arbeta med hela livet, man blir aldrig färdig.
Under sina nyktra år har han kontinuerligt gått på AA-möten. Gruppen möts två gånger i veckan.
– Vi argumenterar inte med varandra, alla får taltur. När jag berättar min story tar de andra åt sig det de gillar och lämnar resten, det är så det funkar.
– Jag har hittat nyckeln till personlig utveckling i AA:s program.
Minneslucka
Bernt hade varit alkoholist under en stor del av livet när han slutade dricka, och själv varit medveten om det under lång tid. Han säger att han hade alkoholproblem redan från 20 års ålder.
– Jag har aldrig haft något normalt sätt att dricka på. Tog jag en så fanns det inget stopp. På den tiden kunde jag tycka att andra var veklingar som inte kunde dricka, men nu vet jag att de som inte klarar av sprit har fått en gudagåva.
– En händelse under den perioden borde ha satt igång alla varningsklockor. Jag kommer ut från Arken, och följande minne är att jag står på järnvägsstationen i Oslo. Jag vet inte hur jag kommit dit, ingenting.
I ett visst skede insåg han att hans drickande var ohållbart.
– Jag var inte längre i en position där jag kunde bestämma om jag skulle dricka eller inte. Jag började dyka upp full på ställen man absolut inte ska vara berusad på, eller så dök jag inte upp alls.
– Det fanns bara två alternativ för mig då. Att fortsätta leva, eller att inte förändra något och då skulle jag ha dött, förr eller senare.
Säg ifrån
Bernt säger att han trodde han var ärlig den första tiden med AA-gruppen, men det var han inte. Han var där för andras skull, för sin familj.
– Efter tre månader tog jag ett återfall. Jag säger ”tog” för man får inte återfall. Man gör det alltid på nyktert huvud och ingen tvingar en.
Han är glad att han tog ett återfall så tidigt, det fick honom att inse att han inte är bättre eller sämre än någon annan.
– Efter det var jag på AA-möten för min egen skull.
Han fick ett till återfall under det första året, men det har inte blivit fler.
Familjemedlemmar och vänner kan bli ”möjliggörare” säger Bernt.
– En missbrukare utnyttjar sin omgivning till max. Även när dörrarna kanske borde ha stängts för länge sedan.
Han säger att den anhöriga vill hjälpa missbrukaren men det kan vara bättre att säga ifrån, även om det är svårt.
– Så länge de yttre ramarna fungerar finns det ingen anledning att göra någon förändring.
Stegen
Tolvstegsprogrammet som Anonyma alkoholister bygger på är något Bernt använder dagligen i sitt liv.
– Jag har skapat en egen tolkning.
Det första steget är att erkänna att man är alkoholist.
– Man konstaterar att man är maktlös inför alkoholen och att man inte klarar av att ta sig ur det själv. Man vänder sig till en starkare kraft.
Genomgående finns det en andlighet i AA-programmet, men grupperna är inte knutna till någon religion. Vad ”kraften” är för något är upp till varje deltagare att bestämma själva.
Den tidigare missbrukaren ska även grundligt titta på sig själv i spegeln och göra en moralisk inventering.
– Jag satte plus och minus på alla mina karaktärsdrag. Det var fruktansvärt jobbigt, men jag kände att jag måste göra det.
Be om förlåtelse
Det femte steget innebär att ventilera med någon annan, en annan AA-deltagare, en psykolog, vem som helst som kan fungera som bollplank.
– På AA kan man komma undan med teater, där blir man inte motsagd. Därför är det viktigt att prata med någon som ger svar och ställer frågor.
Man brukar säga att grunden till en bestående nykterhet ligger i det steget.
Att bli medveten om vad man gjort fel följer på det, och att göra en förteckning över alla anhöriga som på något sätt skadats av ens missbruk.
– Och sedan att kontakta dem, men utan att skada någon. Man ska inte lägga över sina problem på andra.
Att meditera och att stanna upp och fundera över sitt fortsatta beteende är steg som kommer sedan. Det sista och tolfte steget handlar om ett inre uppvaknande.
– Då börjar man använda programmet i allt man gör, och även föra budskapet vidare.
– Jag har fått två olika liv. Mitt gamla liv kan jag se tillbaka på om något känns jobbigt, då när det gick riktigt åt h–e.
När kände du att du började komma på rätt väg?
– När jag kom så långt att jag kunde klara en hel dag utan att tänka på alkohol. Jag fick en sinnesro. Jag kunde vara här och nu och njuta, utan att det var som tusen knivar i magen hela tiden.
Informerar gärna
Det finns olika sätt att tackla det nya nyktra livet. Många försöker fylla tomrummet med något annat.
– Det finns de som blir väldigt religiösa, eller börjar träna hela tiden och springa maraton.
För Bernt blev det jobbet som tog all hans tid under en period.
– Men det var som att ta på sig samma mask igen, man har inte gjort upp med sig själv helt och hållet. Visst, det kanske fungerar för vissa. Men jag försöker passa mig så att jag inte går till överdrift.
När nykomlingar kommer till AA-gruppen så tar Bernt eller någon annan i gruppen som varit med länge hand om dem.
På Pixne-kliniken i Österbotten där ålänningar kan få behandling ingår AA-möten, det är så många kommer i kontakt med Anonyma alkoholister.
– Vi har ett bra samarbete med missbrukarvården. Vi informerar om Anonyma alkoholister för deras klienter som är intresserade. Vi kan också hålla föredrag för företag.
”Bernt” heter egentligen något annat.
erika.elfsberg@alandstidningen.ax
Oljeläckage vid landskapshamnen
I morse upptäcktes ett oljeläckage av dieselolja vid landskapets hamn i Möckelö. Utsläppet anmäldes till ÅMHM och saneringsåtgärder inleddes omedelbart. Det uppger landskapsregeringen i ett pressmeddelande.Livet tillsammans med en alkoholist
Alkoholen bryter inte bara ner alkoholisten. Även familjemedlemmarna drabbas hårt, alkoholistens partner, barn och föräldrar.Carina levde en stor del av sitt liv med en alkoholist och inte ens efter uppbrottet är hon fri från medberoendet.
Gruppen ger dem styrka att sluta dricka
Jag heter ... och är alkoholist.Alla berättar sin historia i tur och ordning – om fester som aldrig tar slut, att supa ensam och om återfall. Men också om en gemenskap som till slut gav dem möjlighet att lämna missbruket.
Ålandstidningen har suttit med på ett AA-möte.
Så här vill ministern få bukt med problemet
Politikerna fokuserar på att stoppa knarket, men socialminister Katrin Sjögren påpekar att alkoholen är ett större problem. En socialjour, ett elevvårdshus och eftervård för missbrukare är några av landskapsregeringens framtida satsningar.De vill ändra vår alkoholkultur
Jennie Elevall och Caroline Wiman sprudlar av idéer om fester och kreativa möten. De har även tankar om hur samhället kunde förändras till något där umgänge inte behöver handla om att dricka sig redlös.
Beroendet av taxfreen minskar
Ålands ekonomiska beroende av taxfreen på färjorna har minskat kraftigt, på tio år har sjöfarten gått från 40 procent av BNP till 26. Andra branscher har tagit vid när passagerarfartyg flaggat ut.– Det är sunt för den åländska ekonomin, säger Åsubs utrednings-chef Katarina Fellman.
Åland är ett vinland
Alko i Mariehamn är en utpräglad vinbutik, jämfört med Alko-butikerna i resten av Finland.Butikschefen Jens Polviander tror att det inte bara beror på färjorna, ålänningarna är ett vindrickande folk.
Polisen storsatsar för att motverka fylleriet
Åland har fler blåskontroller per år än i Finland och Sverige. Det är en medveten satsning av polisen. De arbetar också med att förebygga fylleribrott genom att finnas utanför krogarna.Men de jobbar i motvind.
De flesta våldsbrott begås i berusat tillstånd
Över 60 procent av brottmålen i tingsrätten har koppling till alkohol. Tingsrättsdomare Gustaf Nymalm undrar över vad han skulle göra om dagarna om spriten inte fanns.Allt fler kvinnor söker vård för alkoholism
En typisk alkoholist är inte en utslagen person, det är människor med vanliga liv och jobb. Missbrukarvårdens klienter med alkoholproblem ökar år för år, inte minst blir kvinnorna fler.– Behandlingen bygger på frivillighet och vi dömer ingen, säger Bitte Wahlsten som är verksamhetsansvarig (på bilden tillsammans med Jatta Erämätsä).
Fulla patienter är vardagsmat på akuten
Läkarna och sjuksköterskorna på akuten får se mycket mer fylla än de skulle önska. Berusade personer som ramlat, blivit misshandlade, har akuta leverskador eller är alkoholförgiftade kommer till akuten varje dag.– Vi borde inte vara en tillnyktringsenhet, utbrister sjukskötaren Inger Mörn, lätt uppgivet.



















