19.1.2009 09:56

Allt fler kvinnor söker vård för alkoholism

En typisk alkoholist är inte en utslagen person, det är människor med vanliga liv och jobb. Missbrukarvårdens klienter med alkoholproblem ökar år för år, inte minst blir kvinnorna fler.
– Behandlingen bygger på frivillighet och vi dömer ingen, säger Bitte Wahlsten som är verksamhetsansvarig (på bilden tillsammans med Jatta Erämätsä).

DRICKER DU FÖR MYCKET?

Har du funderat på om du dricker för mycket? Skriv upp hur mycket alkohol du dricker under en vecka och kolla av mot tabellen. Eftersom kvinnor är mindre än män och dessutom har svårare att förbränna alkohol kan de dricka mindre än en man per vecka.

Tämligen riskfri veckokonsumtion:

Kvinnor:
Upp till 1,5 flaska vin eller 30 cl starksprit.
Män:
Upp till 2 flaskor vin eller 40 cl starksprit.

Riskzon:
Kvinnor:
5–9 burkar starköl eller 1,5–2,5 flaskor vin eller 31–55 cl starksprit.
Män:
7–12 burkar starköl eller 2–3,5 flaskor vin eller 41–75 cl starksprit.

Hög risk:
Kvinnor:
mer än 9 burkar starköl eller mer än 2,5 flaskor vin eller mer än 56 cl starksprit.
Män:
mer än 12 burkar starköl eller mer än 3,5 flaskor vin eller mer än 76 cl starksprit.

KOHOL 2007 kom 267 personer med alkoholproblem till missbrukarvårdens alkohol- och drogmottagning i Mariehamn. Siffrorna för 2008 är inte klara, men Bitte Wahlsten säger att de beräknas stiga.

Bitte Wahlsten vill betona att alkoholism är en livslång sjukdom.
– Vi kan hjälpa många av våra klienter att få ett fungerande liv, som att komma tillbaka till arbetet och att ha kvar sin familj.
Missbrukarvården bygger på öppenhet och frivillighet. Samtal, akupunktur, ljusterapi och
även mediciner i de fall det krävs är några av metoderna de använder.
– Våra klienter måste själva ha en vilja till förändring. Men vi arbetar även med att motivera dem till att vilja bli hjälpta, bland annat genom att diskutera hur deras liv ser ut och vilka konsekvenser missbruket fått. Alla behandlingar är individuella, säger Jatta Erämätsä, behandlare på mottagningen.

Ta lärdom av återfall

Vilken sorts alkoholanvändare kommer till er?
– Det är alla sorter, allt från de som ringer hit med funderingar över att de dricker för mycket, till de som är så illa däran att de måste läggas in för avgiftning. Den ålderdomliga bilden av en alkoholist som en utslagen person stämmer inte, alkoholism är
en dold sjukdom som ökar, säger
Bitte Wahlsten.
Behandlarna på mottagningen är oftast fullbokade.
– Antalet klienter har ökat hela tiden. Och andelen kvinnor har ökat mycket under årens lopp,
både äldre och yngre, säger Jatta Erämätsä.
Ställer ni några krav på era klienter?
– De får inte vara berusade när de kommer hit. Men återfall under behandlingen är vanliga och då är det viktigt att de kommer tillbaka. Det är något att ta lärdom av. Vi dömer ingen, säger Bitte Wahlsten.
Hon tycker sig se en förändring i vår livsstil, jämfört med när hon själv var yngre.
– Alkohol finns med på nästan varje tillställning, till och med barnkalas. För den som har problem är det katastrofalt. Det
finns så många tillfällen att dricka, säger Bitte Wahlsten.

Anhöriga tar kontakt

Jatta Erämätsä säger att det kan vara svårare att sluta för ett par där båda dricker.
– Då behöver båda behandlas. Vi ser även gärna att familjemedlemmar kommer med under besöken.
Det händer att det är en anhörig som tar den första kontakten, för att få hjälp att övertyga missbrukaren om att söka vård.
– Det är ofta svårt för de anhöriga att sätta gränser. De märker att familjemedlemmen dricker mer och mer, men istället för att säga ifrån kan det bli så att de skyler över problemen, säger Bitte Wahlsten.

Fylla jobbigt för barn

För barn är det kanske särskilt svårt med föräldrar som har alkoholproblem.
– Barn och unga tycker inte om att se sina föräldrar påverkade, särskilt inte om de vuxna vill börja reda ut problem i berusat tillstånd. Det har jag märkt när jag arbetat med unga, säger Bitte Wahlsten.
Har psykisk ohälsa en roll i missbruket?
– Om det inte finns innan så uppstår det ofta på något sätt på grund av missbruket, säger Jatta Erämätsä.
– Till exempel kan en depression vara en anledning till att börja dricka, men samtidigt är alkohol depressionsframkallande. Och man kan bli beroende utan att ha några psykiska problem.
Även om livet överlag blir bättre för missbrukaren, finns det svårigheter att överkomma.
– Bara att veta hur man ska vara som nykter är svårt, vad man ska göra i stället, säger Bitte Wahlsten.

ERIKA ELFSBERG
erika.elfsberg@alandstidningen.ax

Publicerad 19.1.2009 09:56

Dela ut |

22.6.2010 18:02

Oljeläckage vid landskapshamnen

I morse upptäcktes ett oljeläckage av dieselolja vid landskapets hamn i Möckelö. Utsläppet anmäldes till ÅMHM och saneringsåtgärder inleddes omedelbart. Det uppger landskapsregeringen i ett pressmeddelande.

Foto: Erika Elfsberg

20.5.2009 16:30

Livet tillsammans med en alkoholist

Alkoholen bryter inte bara ner alkoholisten. Även familjemedlemmarna drabbas hårt, alkoholistens partner, barn och föräldrar.
Carina levde en stor del av sitt liv med en alkoholist och inte ens efter uppbrottet är hon fri från medberoendet.

Foto: Erika Elfsberg

20.5.2009 16:21

Gruppen ger dem styrka att sluta dricka

Jag heter ... och är alkoholist.
Alla berättar sin historia i tur och ordning – om fester som aldrig tar slut, att supa ensam och om återfall. Men också om en gemenskap som till slut gav dem möjlighet att lämna missbruket.
Ålandstidningen har suttit med på ett AA-möte.

27.1.2009 09:24

Så här vill ministern få bukt med problemet

Politikerna fokuserar på att stoppa knarket, men socialminister Katrin Sjögren påpekar att alkoholen är ett större problem. En socialjour, ett elevvårdshus och eftervård för missbrukare är några av landskapsregeringens framtida satsningar.

22.1.2009 09:17

De vill ändra vår alkoholkultur

Jennie Elevall och Caroline Wiman sprudlar av idéer om fester och kreativa möten. De har även tankar om hur samhället kunde förändras till något där umgänge inte behöver handla om att dricka sig redlös.