Beroendet av taxfreen minskar

Ålands ekonomiska beroende av taxfreen på färjorna har minskat kraftigt, på tio år har sjöfarten gått från 40 procent av BNP till 26. Andra branscher har tagit vid när passagerarfartyg flaggat ut.
  – Det är sunt för den åländska ekonomin, säger Åsubs utrednings-chef Katarina Fellman. ALKOHOL Alkoholen har en dubbel roll på Åland. Samtidigt som alkoholproblemen skapar stora kostnader så är det även en stor inkomstkälla genom passagerartrafiken som lever på sin taxfree-försäljning. Direkta skatter från rederierna minskar när fartyg flaggar ut. Men fortsättningsvis jobbar många ålänningar på passagerarfärjorna och passagerartrafiken inbringar även inkomster från kringliggande branscher.

Åsubs statistik visar att Åland är mindre beroende av taxfreen nu än för tio år sedan. Enligt de senaste uppgifterna stod sjöfarten för 26 procent av Ålands BNP. Det innefattar all sjöfart, inte bara passagerarfartygen. För tio år sedan, 1998, stod sjöfarten för över 40 procent av BNP och i början av 2000-talet var den 36 procent av Ålands inkomster. Siffrorna visar på en stadigt nedåtgående trend. Utflaggning av fartyg är den främsta orsaken till utvecklingen.
– Utflaggningen påverkar den åländska ekonomin negativt på kort sikt. Men det är sundare för den åländska ekonomin att inte vara beroende av sjöfarten med så mycket som 40 procent, säger Åsubs utredningschef Katarina Fellman.
– Den åländska ekonomin har klarat strukturomvandlingen bra, de övriga delarna av ekonomin har kunnat kompensera för sjöfarten. Andra branscher har haft en tillväxt.

Inkomster främst
från taxfreen

Åsubs siffror visar att 70 procent av passagerarfärjornas inkomster kommer från butiksförsäljning och försäljning i restaurangerna, vilket till största delen innebär taxfree-försäljning och spritförsäljning. Det gäller de åländskflaggade fartygen, eftersom det endast är de Åsub har uppgifter på.
– Men ungefär samma förhållande torde gälla även de utflaggade fartygen. De här uppgifterna är från 2007, och jämför man med tidigare år har siffrorna varit stabila så någon stor förändring har knappast skett, säger Katarina Fellman.
Bruttoinkomsterna från butiks- och restaurangförsäljningen på de åländskflaggade passagerarfartygen var cirka 330 miljoner euro 2007.
– Men även fartyg som flaggats ut genererar pengar till Åland, genom att ålänningar arbetar på fartygen och får lön, och att dividend delas ut till åländska aktieägare. Efterfrågan från åländska underleverantörer och betydelsen av själva transportkapaciteten är ju väsentliga för Åland även efter utflaggning.
Katarina Fellman berättar om en simulering över hur Åland skulle se ut utan taxfreen som gjordes 2004.
– Då utgick vi från att en tredjedel av Ålands import och export samt BNP skulle försvinna om taxfreen försvann.
– Simuleringen utgick från läget som var då, i dag skulle det inte bli en lika stor förlust, säger hon.

---